Biscaya

Vi gav oss iväg på onsdag förmiddag från Camaret med vinden i ryggen. Framför oss hade vi 360 NM Biscaya. Vi hade fin segling med härlig slör och kunde till och med sätta spinnaker för första gången på resan. Framåt eftermiddagen mojnade vinden dock och dyningarna ökade så vi fick ta ner spinnakern och dra igång diesel doris.
Omkring midnatt första natten så ökade vinden igen och vi hade en fin nattsegling. Vi kunde fortsätta för segel fram till ca 14 andra dagen, därefter var det slut med vinden och vi körde för motor hela resten av vägen, som tur var hade vi följt råden vi fått och tankat alla tankar fulla med diesel.
Resan över tog 3 dygn och 5 timmar, varav 30 timmar var motorgång på ett spegelblankt och öde Biscaya.
Vi fick besök av delfiner varje dag, främst på kvällen och natten, men första dagen hade vi en grupp som lekte i bogvågen strax efter lunch. Bästa mötet med delfiner var dock sista natten då havet var fullt med mareld (små plankton som lyser till när de störs). Båtens bogvåg fick havet att glittra som stjärnor och propellern bildade en kometsvans bakom båten. Då ser vi ett par silvertorpeder som kommer från sidan! Man ser inte delfinerna utan bara deras konturer som bildas när marelden glimmar till när de simmar genom vattnet :-).
Vi kom fram till La Coruña vid 14 tiden fjärde dygnet och passade på att sänka farten på slutet och slängde ut fiskereven, vilket gav oss vår första fångst, tre fina makrillar som vi åt till middag.
Nu när vi är framme i La Coruña och har Biscaya bakom oss känner vi att vi inte riktigt har planerat så här långt, allt har handlat om att ta sig över Biscaya och ner hit. Planerna har klarnat lite nu efter att vi intervjuat en del andra seglare och vi drar väl söderöver så fort vädret ser bra ut, nu har vi ju inte bråttom längre :-).
För er vilka vi följer på bloggar och som också är på väg ner hit kan vi meddela att värmen kommer efter ca. halva Biscaya så det är bara att hänga i.

Det fruktade Biscaya:-/



















Hello lunch



















Inget går upp mot egenfångad middag

Biscaya imorgon

Imorgon börjar vi vår överfart om inget konstigt inträffar. Vi hörs om 3-4 dagar från La Coruna:-). Hasta Luego!

Camaret

Vi kom till Camaret i förrigår, via Chanel du Four (stor besvikelse då strömmen inte alls var så stark som REEDS indikerade). Vädret var strålande men ingen vind.
Nu väntar vi tillsammans med ett antal andra båtar på ett 3-4 dagars väderfönster så att vi kan gå över Biscaya. De nordiska färgerna är väl representerade av två svenska båtar (vi är en), en dansk och en norsk. Som prognoserna ser ut nu så hoppas vi kunna påbörja resan över Biscaya onsdag. Vi har fortsatt sol – härligt dock är vindarna kalla då vattnet endast håller 15 gr. Andreas har varit nere och känt på det i samband med mer dykning under båten med Tec-7 sprutan för att täta runt ekolodet.
Igår så var vi ute på promenad och idag så skall vi shoppa lite stövlar och andra båt saker och fortsätta förbereda båten för Biscaya.

Treguier till Morlaix

Planen var att sträcksegla från Treguier till LAber Vrach (ca. 70N). På grund av vindar och väder så har den sträckan blivit huggen i tre delar. Vi har inte haft någon brist på vind då det blåst upp till 14 m/s men den har varit sydvästlig vilket gjort att vi fått kryssa och det tar tid....
Just nu är vi i Morlaix och planen är att komma till LAber Vrach imorgon. Sedan skall vi igenom Channel Du Four och ner till Camaret. I Camaret laddar vi för Biscaya och så får vi se när det blir överfart.

Spännade händelser de senaste dagarna har varit 100 liter vatten i kölsvinet där nudlarna låg och flöt (genomföringen för ekolodet läcker när vi ligger på den sidan vid kryss). Stina gjorde en hjhälteinsatts och öste.
Videokväll med Estrella chips, efter att ha öppnat paket nummer 4 i vår fina present påse. Mycket uppskattat efter en tuff dag på sjön.

Sedan har vi en liten video för er som inte är med.

Guernsey till Tréguier via Il’e de Bréhat

Vi lämnade skatteparadiset Guernsey efter att ha tankat billig diesel för 55 pence litern. Vi avseglade på kvällen för en nattsegling till Il’e de Bréhat i Bretagne en sträcka på ca 45 NM.
Kvällen började i vår vanliga stil när det gäller nattseglingaar, d.v.s. lite tufft med styv vind (11-12 m/s) och kryss. Vi provade 4 timmars pass och det fungerade väl hyfsat, även om vi tycker det är svårt att få någon riktig sömn på frivakterna.
Tyvärr tillät inte vinden att köra rakt på målet utan vi fick avsluta med lite kryssning och motor körning innan vi kunde angöra den lilla ön Il’e de Bréhat.
Väl framme var det dags att lägga oss på svaj, första gången sedan vi provade lite i Danmark. Efter lite förberedelser så ankarade vi på angiven plats (enligt vår bibel, Reeds). Vi gjorde iordning vår gummibåt och rodde iland.
Vi började med en kall öl då dagen var varm och vi tyckte vi gjort oss förtjänta av den efter nattens segling. Sedan strosade vi runt på den pitoreska ön någon timme innan vi rodde ut till Nada (som låg där vi lämnat henne :-)).
När vi kom ut till Nada upptäckte vi att hon inte låg som de andra båtarna ut att ankarlinan gick under båten? (normalt går ankarlinan rakt ut från fören). Vi tyckte också att vi låg lite utsatt där vi låg. Vi bestämde oss därför att flytta henne till en lite mer skyddad plats och försöka få henne att ligga med ankarlinan rakt ut då detta är bäst.
Efter ett par ytterligare försök så ankarade vi upp henne på nytt på en lite mer skyddad plats, men att få henne att ligga med ankarlinan rakt ut gick inte. Vi vet fortfarande inte varför hon i vissa fall lägger sig som hon gör men vi antar att det har att göra med hur vind, ström och vår långköl påverkar varandra. Vi fick i alla fall bra övning på att ankra upp (kan säga att det är ganska tungt att få upp 22m kätting och 12kg ankare utan ankarspel). Natten blev lite orolig då vi fortfarande låg utsatt och vinden friskade i, men det gick bra.
Nästa dag fortsatte vi mot Tréguier och hade för första gången riktigt bra vindar på förmiddagen – härlig slör och bara att styra rakt på målet.
Tréguier är en mycket trevlig stad som man angör via en flod. Vi ligger nu på ankare i floden utanför och har spenderat de två senaste dagarna med att äta oss igenom diverse Bretange’ska specialiteér, musslor och skaldjur regerar här nere. Det bäst så här långt är nog de kokta musslerna - moulesfrites på Le Canotier – härligt frosseri i bara musslor. Crêpes med chocklad mycket bra enl A, galetten som är som crêpes i mat form – mindre bra.
Nu skall vi ta oss vidare ca 70 NM till en annan Bretange’sk ort som vi fått rekommenderad.
Vädret har väl varit sisådär den senaste veckan, fast dom senaste dagarna har vi äntligen fått lite värme så man slipper ha fliströja på dagtid.
Hoppas allt är bra med alla där hemma, så hörs vi.

P.S vi har utfört uppdrag nummer tre och denna gången avgick Andreas med segern och valde tuttifrutti :-).

Nada på svaj utanför Treguier


Galette och lokal cider (galette sådär, cider bra)


Stina äter Moule Frites

Guernsey

Efter inte så lite vånda tog vi vi oss an Alderney race (ett race är ett område, gärna ett sund där strömmen är extra stark). Vinden var styv bris och mot strömmen vilket gjorde sjön extra svår att tas med just i Alderney sundet.

Vi hade en ganska thight tidplan att följa och vi var tvugna att följa den för att kunna angöra Guernsey som plannerat innan vi skulle få problem med motströmmen på slutet.

Den thighta tidplanen tillsammans med de inte helt optimala förhållandena gjorde att vi tyvärr fick motorsegla hela vägen:-(. Vi angjorde dock St Peter Port på Guernsey som plannerat och kunde efter en kort väntan på rätt tidvatten för att kunna köra över sockeln till hamnen lägga till tryckt i Victoria marina.

Idag har vi shoppat lite, tagit 7'ans buss runt ön och gått i ytterligare en marinbutik vi kan aldrig få nog alltid är det något som behövs...

I Guernsey finns en del av Mora...

Sedan glömde vi ju att berätta om vår nyinförskaffade fiskeutrustning som vi fick med oss från Nieuwport, Belgien.

En fin förmiddag var vi på väg ut från marinan i Nieuwport på väg ner mot Dunkerque. Strax utanför piren vände vi upp mot vinden för att sätta segel. Kanske kom vi lite för nära, men plötsligt börjar en av fiskarna på piren vifta med armarna och hojta. Vi trodde att vi var på väg upp mot ett grund och la resolut i backen och åkte därifrån. Några sjömil därifrån tittar vi av någon anledning upp i mesanen och ser då att det sitter en halv fiskeutrustning i riggen. Nu förstod vi plötsligt varför fiskaren vifta så åt oss....:-)

Cherbourg

Vi gjorde vår längsta, så här långt, segling i sträck när vi för någon dag kom till Cherbourg fr Dunkerque. Vinden var hyfsad men kanske inte helt rätt eller om det var att vi starta motorn försent i alla fall blev det en kamp mot tidvatten strömmen som vi aldrig kan vinna med den tunga trög seglade Nada - här är det "slow sailing" som gäller. Vi fick ligga i fem - sex timmar mitt i natten ute till vattnet och drejabi för att invänta rätt strömmar - till slut kom vi i alla fall i hamn - lätt trötta. Nu har vi vilat upp oss och bekantat oss med Normandi. Hyrde bil idag och åkte ner till D-day stränderna och såg lite krigs historia med gamla tyska bunkrar, ett antal minnesmärken och en massiv krigs kyrkogård med vita marmorkors perfekt uppsatta. Avsluta dagen med att åka förbi en liten ort där det fortfarande hängde en amerikanskpilot som fasnat med sin fallskärm i ett kyrktorn.
Annars har vi spolat av båten fr allt salt även fast det var onödigt då det har regnat en hel del och förövrigt är bara 16 grader varmt. Sen har vi gått i marinbutikerna här och köpt några meter dynemalina 6mm för att ha som reserv vant bra mycket smidigare än att släpa runt på reserv vanten vi tog med oss så dom slängde vi nu i returen. Vi har ätit lunch och en middag på yacht cluben - gott och bra pris.
Imorgon bärdet iväg mot kanalöarna efter att vi minutsiöst har planerat allt så att det stämmer med tidvattnet - nu är det riktigt härliga tidvattenströmmar som väntar...

Ang sjösjukan har den blivit bättre eller är det akupunktur armbanden som jag har använt som funkar...