Antigua och Classic Regatta

Lite bilder från Antigua och Classic Race Regatta får summera våra härliga dagar där.

Vi gjorde ett varv runt Antigua och hade några härliga dagar uppe i norra delen.

Snorklade utanför Hells gate, koraller och fisk livet var inte så hett...

Softande på båten med månadens Compas - lokal tidningen för seglare.

Andreas passade på att serva vinscharna

Efter norra Antigua återvände vi till English harbour för Classic Yacht Regatta

Vi åkte ut med S/Y Olivia och S/Y Mazarin för att titta närmare på en av tävlingarna

Alla gamla båtarna tar ett ärevarv inne i hamnen och vi står på S/Y Tradewinds fördäck med romdrinkar, flaggspel och tuttor

Några av alla fina båtar vi såg under veckan

Illes de Saints till Antigua

Vi stannade två dagar på Illes de Saints innan vi drog vidare rakt genom Guadalope och till Antigua. Vi hade härlig segling hela vägen.
Nu Skall vi strandhoppa på norra Antigua i väntan på Antigua Classic Yacht Regatta som börjar den 14'e April i English harbour, där vi hoppas få se många vackra båtar.

P.S: Foten läker bra.

Blodigt slut på Dominica

Vi hade ett par trevliga dagar i Portsmouth. Söndag kväll var det barbeque på stranden, anordnad av "båtpojkarna" som är löst organiserade i en förening som bland annat sköter om säkerheten vid ankringsplatsen. Innan festen satt vi i sittbrunnen hos Lena och Thomas på "Space" tillsammans med det norska paret Erik och Britt från "Harry Z". Festen var mycket trevlig och vi träffade självaste Chris Doyle (känd för många som seglar här nere som författare till guideböcker). Tyvärr blev det ett antal för många rompunch's och måndagen spenderades mest i horisontalläge.

Rengöring av igenvuxen jolle där...

vårens (havs)tulpaner frodas...

Vi hyrde bil en gång till i Portsmouth för att se den norra delen av ön och hann med ytterligare ett trevligt vattenfall, djungelvandring med avslutande "pool" bad och lite allmän sightseeing på norra ön, mycket tillsammans med Andy och Mats på "Capella".

I regnskogen regnar det ibland

Det var en härlig tur på Indian river vid Portsmouth

Tyvärr så hade vi ganska grova dyningar som rullade rakt in i viken och gjorde de sista nätterna ganska obekväma. Innan det som blev sista natten på Dominica hade vi en plan som gick ut på att vi eventuellt skulle stanna en dag till och rida. Sista natten blev dock en mardröm och dagen efter fanns det ingen tanke på ridning utan vi drog vidare till Iles de Saints.

Klockan två på natten vaknar vi av ett fruktansvärt BRAK tätt följt av ytterligare en kraftig smäll. Vi far båda upp och tror att vårt ankare släppt och att vi ligger uppe på klipporna och slår i de hårda dyningarna. Vi satte på motorn och for upp på däck för att om möjligt tas oss bort från klipporna innan båten förstördes helt. När vi kommer upp visar det sig att vårt ankare inte alls släppt och att vi inte alls ligger på några klippor. Däremot har ankaret släppt för den 45-50 fots segelbåt som låg framför oss och de har gått rakt in i vår peke (sprötet längst fram) med sidan och sitter nu fast då vinden trycker på hårt. Hård vind och kraftiga dyningar gör att båda båtarna riskerar att skadas alvarligt om inget görs fort. I paniken som utbryter görs två stora missar.

Misstag nummer ett är det allvarligaste och kunde lätt ha slutat värre än det gjorde. I ett försök att få loss båtarna skjuter alla inblandade på med händer och fötter. Naturligtvis lyckas inte detta då vinden ligger på för hårt och i de kraftiga dyningarna klämmer Andreas foten mellan båtarna.

Regel nummer ett när det handlar om herrelösa båtar egna eller andras är "HÅLL HÄNDER OCH FÖTTER IFRÅN". Krafterna som är i verkan kan sällan upphävas med muskelkraft och medan en båt ofta är försäkrad och för det mest kan lagas, så är det inte alltid lika lätt att laga en hand eller fot.

Nu blev det "bara" ett rejält skärsår och en sittbrunn som såg ut som ett slakthus (går ann när det är fiskblod, inte lika roligt när det är ens eget).

Misstag nummer två kan väl skyllas på den stressade situationen. Av någon anledning startade inte den andra båten sin motor och när försöket att sära på båtarna med muskelkraft slutat som det gjorde så skriker mannen i den andra båten att vi skall backa (vi sitter fortfarande fast med vårt ankare). Tanken var naturligtvis att dra loss vårt ankare och sedan backa för att på så sätta dra isär båtarna.
Nu är det bara det att vi har ett väldigt bra ankare och till skillnad från den andra båten så har vi kollat att vårt ankare sitter. Trotts full back så tar det en halv minut innan ankaret till slut släpper och vi kan komma ifrån varandra. Deras båt glider förbi oss fortfarande utan motor och vi ser dem nästan krocka med nästa båt innan de till slut startar sin motor och tar kommandot över båten igen. Enklare hade varit att helt enkelt släppa ut på vår ankarlina vilket omedelbart hade särat på båtarna, men, men…

Vårt ankare satte sig direkt igen och vi låg inte allt för dåligt just då, så Stina ryckte ut med första hjälpen och tar hand om Andreas fot. Sedan ankrar vi om till en bättre plats och försöker uppjagade att gå och lägga oss igen, men det dröjer ett bra tag innan adrenalinet sjunkigt undan tillräckligt (och de smärtstillande tabletterna för en sargad fot slår till).

Morgonen efter ser vi den andra båten ge sig iväg direkt utan att ens höra hur det gått för oss och om vi hade några skador på båten (vilket vi som tur var inte hade), detta trots att Stina stod uppe i sittbrunn och att de tydligt såg henne. Vissa borde inte ha båt…

Med skadad fot var det inte tal om någon häst ridning dagen efter, utan vi gav oss iväg till ”Ile de Saints” där vi nu ligger, Andreas med foten i snyggt packet.

Vi lämnar Domenica med Andreas placerad i ruffen

Dominica dominerar

Dominica är helt klart en av de bästa öarna vi har varit på här i Karibien. Sandstränder och bad är inte det som gäller här, utan här är det regnskog, vattenfall och fantastiska utsikter som drar.

Vår ankomst till ön kunde dock ha varit bättre...
Vi kom in till Roseu sen eftermiddag och det började så smått skymma. Vi möttes ganska långt ut av en "båtpojke" som på sedvanligt vis var väldigt ivrig att hjälpa och samtidigt erbjuda allt ifrån bananer till guidade turer. Alla som seglar och har lagt till vet att just när man kryssar runt bland andra båtar och letar ankrings eller angöringsplats i skymningen så är man inte så intresserad av att ha en påflugen försäljare efter sig och att det blir ganska stressigt. När vi är mitt inne bland de andra båtarna och "båtpojken" lagt in tredje försäljningsväxeln så behöver vi plötsligt backa för att inte glida in i en annan båt. Stina lägger ressolut i backen och börjar backa när det plötsligt tar stopp. Jollen står upp som ett flöte precis vid avgasutblåset och håller på att vattenfyllas, backen går inte och gnaska snart står det klart att vi har snott jollelinan runt propellern. Eftersom vi driver runt bland de andra båtarna blir det lite "thight" och vi ber båtpojken att bogsera oss till en boj för att inte riskera att driva in i någon annan båt. Som tur är så kommer vi ihåg att förhandla priset innan vi börjar (vi började på 45 EUR för 100m, men slutade på 13 EUR). När vi lagt till så rensar vi propellern och svär över att vi inte tänkt på flytande lina till jollen.

För Stinas fördelsedagsfirande så hyrde vi en bil i tre dagar med tillhörande två hotell nätter och begav oss in i landet. På tre dagar hann vi se Trafalgar falls, Emerald pool, vandra längs med Waitukubuli national trail, njuta av hotell vistelse på Beu Rive och vandra ut till en udde och bada i naturligt utmejslade pooler precis vid atlanten. Tyvärr tillät inte vädret oss att se Sari Sari vattenfallen den dagen vi hade tänkt det.

Vill man bo på ett trevligt hotell och har bil så kan vi varmt reckomendera Beu Rive i Castle Bruce (finns på nätet). Vi kan också varmt reckomendera att vandra längst med Waitukubuli national trail ni hittar deras kontor på Hodges Lane i Roseu. Bra karta (1:40 000) hittar ni hos Lands and Surveys på Corks street i Roseu. Inget av det vi gjorde krävde egentligen någon guide (med undantag av lokal guide för Sari Sari vattenfallet som bäst ordnas på plats).

Nu har vi efter ett mellanstopp "mitt på ön" tagit oss vidare till Portsmouth där äventyren forsätter. På vägen hit fångade vi äntligen en större tonfisk efter att ha "trålat" halva karibien utan resultat.

Bad i Glasse point - egen privat pool

I den Dominicanska jungeln

När alla andra turister var borta så badar vi i Emerald pool och vattenfall

Emeral vattenfall

Så tog vi oss fram i regnskogen...

...och det här drack vi när vi kommit fram

40 år på Dominica...

40 år blir det kanske inte på Dominica och vi har bara varit här i 4 dagar. Däremot fyllde Stina 40 igår och det firades på naturspa med vattenfall, kall och varm pool. Vandring i regnskog och sedan incheckning på väldigt trevligt hotell med utsikt över Atlanten och med regnskogen runt hörnet.

Idag har vi fortsatt firandet med naturliga pooler vid havet och skall nu vidare upp till ytterligare ett vattenfall och sedan tillbaka till hotellet.

Dominica, Äntligen i Karibien igen!

Ett lite sent inlägg om Martinique p.g.a. uppkopplings brist. Vi har nu varit på Dominica ett par dagar och kan redan säga att Dominica dominerar!! Ett längre inlägg med mycket bilder kommer om Dominica senare.

Efter en vecka i Le Marin på Martinique var vi mer än glada när vi till slut kunde masta på och sätta segel mot norra Martinique och sedan Dominica. Vi har länge sett fram emot Dominica med sin regnskog och vackra natur, dessutom så fyller Stina år här så det blir lite extra trevliga arrangemang.

Att börja gräva i och fixa lite större saker i en gammal båt är alltid förenat med en risk, för oss innebar det att när maststöttan skulle bort så blev de tvungna att ta bort några skruvar till mastfoten på däck och då förstördes denna. Det blev 300 Euro extra för en ny mast fot i teak och en extra dags väntan.

Medan vi väntade på den nya mastfoten så passade vi på att hyra bil och ta en tur på ön. Vi begav oss till La Mauny ett av de tio rom destillerier som finns och det blev även en sväng till huvudstaden, Fort de France.

Efter en vecka på Martinique kan vi väl lugnt säga att vi var nöjda att komma iväg och sätta segel mot det "riktiga" karibien igen. Martinique ser sig själva inte som en del av karibien utan som en del av Frankrike (på en fråga varför på/av mastning var så mycket dyrare än på St. Lucia fick vi till svar: This is not St. Lucia this is France...). Fransk mentalitet råder både vad gäller språk och service. När det gäller varvet i Le Marin så vill vi bara varna för deras prissättning (fråga om totalkostnaden är A&O) och att de inte är det mest proffesionella varvet vi varit på. Dock är båtbutikerna välfyllda och de hanterverkare som finns på varvet ok, rostfritt och teak går som en dans. Dock orsakar bristen på engelska lite problem.

Martinique, Le Marin

Idag blev vi av med masten.
Åkte in till det lilla båtvarvet där dom lyfte av masten rakt upp efter att vi hade kopplat loss alla vant och övrigt och även varit tvugna att åka upp i masten för att sätta dit repet runt den översta spridaren. Konstaterade att det kostar mycket (180 Eur x 2) och att vi fick göra det mesta själva... Allt gick bra så nu ligger vi för ankare strax utanför och imorgon ska en ny maststötta provas ut. Taket har rest sig till ursprungsläget nu och vi kan åter stänga toalettdören ordentligt.

Mastpaketet hängande i kranen

Mastlösa - men mesanen gör att vi fortfarande kan ha flaggan i topp...