Mot Azorerna, dag 3

Vi lämnade St. Martin Söndag 15/5 och har nu varit på våg i tre dagar. Vädret har varit blandat men vi har gjort god fart. Allt är bra med oss även om de första dagarna alltid är lite jobbiga.

 

Just  nu:

22N 40,19

61W 25,78

kurs: 25 grader

fart: 5,5 kn

Mot Azorerna

Nu har vi väntat tillräckligt länge på vind - prognosen har ljusnat något men ser fortfarande inte kanonbra ut, de senaste dagarna har vi känt på vad vindstilla innebär och det har det inte varit mycket av under resan. Det har varit totalt vindstilla här i Simson Bay på St Martin svetten har konstant runnit och vi har inte haft tid att gå och bada, här i lagunen där vi ligger töms för mycket sepsitankar för att det ska kännas trevligt att bada...
Det är ca 2360 Nm till dom små Azoreöarna och vi hoppas att vi skall kunna göra ett snitt på 100 Nm per dag vilket gör att vi ställer in oss på 25 dagar till havs. Våra waypoints som vi kommer att försöka sikta emot är:

Wp1: 29N 59,83 ; 59W 59,78
Wp2: 34N 03,35 ; 50W 01,90
Wp3: Horta på ön Faial, Azorerna

Dom kan ändras om vindarna ändras…

Vi har fyllt båten med vatten – 130 liter i vår tank och 45 liter i flaskor. Diesel har vi fått ihop till totalt 240 liter med hjälp av fyra 20 liters extra dunkar och 16st 5 liters flaskor och det skulle med all säkerhet behövas mer…

Imorgon lördag den 14:e åker vi oavsett vind. Vi vet enligt prognoser att vinden är på gång i början av nästa vecka så vi räknar med att plocka upp den där ute.

Idag fredag gör vi den sista mat handlingen med färskvaror grönt och lite kött. Checkar ut från St Martin och byter ankringsplats för att ligga sista natten i Marigot Bay där det är mer bad vänligt. Det blir ett sista dopp här i det 28 gr. vattnet, sen väntar något kyligare badtemperaturer.
Det ska bli härligt att få komma iväg vi är båda bra trötta och lätt uttråkade av att ligga för ankare här. Vi hoppas på en snabb och smärtfri segling till Azorerna och kommer att göra korta inlägg under överfarten. Vi kommer också ha tid att summera Karibien och göra en tio i topp lista över vad vi tyckt varit bäst och sämst, som vi lägger ut när vi anländer Azorerna.

Marinan där Andreas kommer springande

Tanknings stationen

Tanknig av diesel

Färdigtankat...

och bunkring av mat...

och vatten

St. Martin - Avgångshallen

Nu har vi varit på St. Martin en vecka. Innan vi seglade hit spenderade vi fyra nätter på den lilla vulkanön Saba med ca. 2000 invånare - den är känd för sin fantastiska dykning, så det blev tre dyk där och det blev dom bästa dyken i Karibien - klart vatten varierat fisk- och korallutbud.

Vad gör man på en avgångshall - köper taxfree, dricker drinkar, kollar in flygen - ja, bland annat har vi gjort det. Sen har vi lagt dryga dagen på att byta oljor och filter i motorn och förhoppningsvis har vi fått diselfiltret tätt efter en andra isärtagning...
En hel dag har gått åt till att handla mat, vi bunkrar för 30 dagar men hoppas vi kommer fram efter 25, det blir en hel del konserver, 15 liter mjölk och lika mycket juice, 5 kg pasta etc... Vi har även hunnit med att hyra bil med s/y Olivia, som är våra genomtrevliga grannar också här i Simson Bay. Att se hela St Martin på en dag var inte några större problem då den inte har mycket att erbjuda - någon liten strand remsa, ett 1700-t fort med bra utsikt och ett antal affärer i Philipsburg. Båtsaker och elektronik är momsfritt men inte tok billigt för det och även fast USdollarn, som är valutan på den Hollänska sidan av ön, är låg så gör det att t.e.x en Mac dator kostar samma som hemma ungefär. Igår var vi på det roligaste St Martin har att erbjuda - att bli bort blåst av en jumbojett - vi stod uppradade ca 40 m bakom jettplanet och höll i staketet när planet varvar upp fick vi en mega föning av håret - varmt och blåsigt som gjorde att man gärna inte släppte taget om staketet.

Avgångstiden till Azorena för våran del är för närvarande oklar. Högtrycket över Azorena har inte stabiliserat sig ännu vilket gör att vind och väder är svårbedömt, det är fortsatt svaga vindar här nere medan det är hårt väder uppe vid Bermuda. Många seglare har legat och väntat bl.a en hel del svenskbåtar och hamnfrossan gör att folk börjar lätta ankare och ge sig iväg trots det halv danna vädret. Det är disel som gäller när man ska segla över, vissa mäter diselmängden i kubik medan vi siktar på att få med oss 200 liter som vi bl.a har i 5 liters begagnade vattenflaskor.

Dykning var största anledningen till att vi seglde till Saba. Vilket vi inte ångrade :-). Här är vi på väg ut andra dagen.

Vi tog även en titt på Sabas inre/övre värld. Saba är en liten ö vars topografi helt domineras av öns vulkaniska aktivitet. Man har försökt bryta svavel på ön men det blev aldrig någon succe p.g.a. att det var för svårt att få ner "malmen" till fartygen.

När vi kom till St. Martin så la vi ankare bredvid vår vänner på Olivia och där ligger vi än idag. Bättre grannar kan man inte få.

Det ligger en del andra mindre båtar här i lagunen som är känd för Mega Yacht centret i karibien... Bl.a. världens största enmastade segelbåt. Den ser precis ut som en vanlig segelbåt bara att allt är ohyggligt stort.

Vi räknar med att få gå en hel del för motor så bland det första vi gjorde på St. Martin var en stor genomgång av motorn som nu är "fit for fight".

30 dagar bunkrar vi mat för även om vi hoppas att det inte skall behöva ta så lång tid. Det blir en del konserver att fylla kölsvinet med.

Det blir en hel del turer med jollen hit och dit.

Kort paus i bunkringen.

Lokala nöjet. Det gäller att hålla i stängslet när jumbojet planen drar på för fullt.

och som vanligt bryr ingen sig om skyltarna ;-)

Planen landar precis ovanför en strand och de kommer lååågt.

Nu har vår flagga som vi köpte ny i svedala givet upp och det var dags för en ny, tyvärr i något mindre format.

Nytt sjökort har vi också satt upp inför överfarten.

Barbuda

Efter Antigua Classic Regatta slog vi följe med S/Y Olivia med Petter, Louise och Isabelle till Barbuda. Barbuda är kännt för att inte vara så exploaterat och för sina fantastiska stränder, något som vi helt klart håller med om. Maken till stränder har vi inte sett och de var i princip helt tomma!.
Det blev fyra dagar med strandbad, strandsnorkling, strandboulé, strandgrillning ja ni förstår... :-)

Barbuda sett från Nada's masttopp (Stina är fotograf)

Rundtur med Petter, Louise och Isabelle, det var vindstilla och mycket varmt så all skugga var välkommen.

Hrmm, ja vad gör man inte för en sjysst koksnöt.

Återstår bara att få upp den...

De yngre barnen race'ar åsnor (dessa går vilda på Barbuda)

De äldre race'ar hästar

Boulé turnering på stranden

Ännu en härlig dag går mot sitt slut på Barbuda

Land of Sea and Sun är ett passade epitet på Antigua och Barbuda. Barbuda är helt klart en av våra favoriter i karibien

Antigua och Classic Regatta

Lite bilder från Antigua och Classic Race Regatta får summera våra härliga dagar där.

Vi gjorde ett varv runt Antigua och hade några härliga dagar uppe i norra delen.

Snorklade utanför Hells gate, koraller och fisk livet var inte så hett...

Softande på båten med månadens Compas - lokal tidningen för seglare.

Andreas passade på att serva vinscharna

Efter norra Antigua återvände vi till English harbour för Classic Yacht Regatta

Vi åkte ut med S/Y Olivia och S/Y Mazarin för att titta närmare på en av tävlingarna

Alla gamla båtarna tar ett ärevarv inne i hamnen och vi står på S/Y Tradewinds fördäck med romdrinkar, flaggspel och tuttor

Några av alla fina båtar vi såg under veckan

Illes de Saints till Antigua

Vi stannade två dagar på Illes de Saints innan vi drog vidare rakt genom Guadalope och till Antigua. Vi hade härlig segling hela vägen.
Nu Skall vi strandhoppa på norra Antigua i väntan på Antigua Classic Yacht Regatta som börjar den 14'e April i English harbour, där vi hoppas få se många vackra båtar.

P.S: Foten läker bra.

Blodigt slut på Dominica

Vi hade ett par trevliga dagar i Portsmouth. Söndag kväll var det barbeque på stranden, anordnad av "båtpojkarna" som är löst organiserade i en förening som bland annat sköter om säkerheten vid ankringsplatsen. Innan festen satt vi i sittbrunnen hos Lena och Thomas på "Space" tillsammans med det norska paret Erik och Britt från "Harry Z". Festen var mycket trevlig och vi träffade självaste Chris Doyle (känd för många som seglar här nere som författare till guideböcker). Tyvärr blev det ett antal för många rompunch's och måndagen spenderades mest i horisontalläge.

Rengöring av igenvuxen jolle där...

vårens (havs)tulpaner frodas...

Vi hyrde bil en gång till i Portsmouth för att se den norra delen av ön och hann med ytterligare ett trevligt vattenfall, djungelvandring med avslutande "pool" bad och lite allmän sightseeing på norra ön, mycket tillsammans med Andy och Mats på "Capella".

I regnskogen regnar det ibland

Det var en härlig tur på Indian river vid Portsmouth

Tyvärr så hade vi ganska grova dyningar som rullade rakt in i viken och gjorde de sista nätterna ganska obekväma. Innan det som blev sista natten på Dominica hade vi en plan som gick ut på att vi eventuellt skulle stanna en dag till och rida. Sista natten blev dock en mardröm och dagen efter fanns det ingen tanke på ridning utan vi drog vidare till Iles de Saints.

Klockan två på natten vaknar vi av ett fruktansvärt BRAK tätt följt av ytterligare en kraftig smäll. Vi far båda upp och tror att vårt ankare släppt och att vi ligger uppe på klipporna och slår i de hårda dyningarna. Vi satte på motorn och for upp på däck för att om möjligt tas oss bort från klipporna innan båten förstördes helt. När vi kommer upp visar det sig att vårt ankare inte alls släppt och att vi inte alls ligger på några klippor. Däremot har ankaret släppt för den 45-50 fots segelbåt som låg framför oss och de har gått rakt in i vår peke (sprötet längst fram) med sidan och sitter nu fast då vinden trycker på hårt. Hård vind och kraftiga dyningar gör att båda båtarna riskerar att skadas alvarligt om inget görs fort. I paniken som utbryter görs två stora missar.

Misstag nummer ett är det allvarligaste och kunde lätt ha slutat värre än det gjorde. I ett försök att få loss båtarna skjuter alla inblandade på med händer och fötter. Naturligtvis lyckas inte detta då vinden ligger på för hårt och i de kraftiga dyningarna klämmer Andreas foten mellan båtarna.

Regel nummer ett när det handlar om herrelösa båtar egna eller andras är "HÅLL HÄNDER OCH FÖTTER IFRÅN". Krafterna som är i verkan kan sällan upphävas med muskelkraft och medan en båt ofta är försäkrad och för det mest kan lagas, så är det inte alltid lika lätt att laga en hand eller fot.

Nu blev det "bara" ett rejält skärsår och en sittbrunn som såg ut som ett slakthus (går ann när det är fiskblod, inte lika roligt när det är ens eget).

Misstag nummer två kan väl skyllas på den stressade situationen. Av någon anledning startade inte den andra båten sin motor och när försöket att sära på båtarna med muskelkraft slutat som det gjorde så skriker mannen i den andra båten att vi skall backa (vi sitter fortfarande fast med vårt ankare). Tanken var naturligtvis att dra loss vårt ankare och sedan backa för att på så sätta dra isär båtarna.
Nu är det bara det att vi har ett väldigt bra ankare och till skillnad från den andra båten så har vi kollat att vårt ankare sitter. Trotts full back så tar det en halv minut innan ankaret till slut släpper och vi kan komma ifrån varandra. Deras båt glider förbi oss fortfarande utan motor och vi ser dem nästan krocka med nästa båt innan de till slut startar sin motor och tar kommandot över båten igen. Enklare hade varit att helt enkelt släppa ut på vår ankarlina vilket omedelbart hade särat på båtarna, men, men…

Vårt ankare satte sig direkt igen och vi låg inte allt för dåligt just då, så Stina ryckte ut med första hjälpen och tar hand om Andreas fot. Sedan ankrar vi om till en bättre plats och försöker uppjagade att gå och lägga oss igen, men det dröjer ett bra tag innan adrenalinet sjunkigt undan tillräckligt (och de smärtstillande tabletterna för en sargad fot slår till).

Morgonen efter ser vi den andra båten ge sig iväg direkt utan att ens höra hur det gått för oss och om vi hade några skador på båten (vilket vi som tur var inte hade), detta trots att Stina stod uppe i sittbrunn och att de tydligt såg henne. Vissa borde inte ha båt…

Med skadad fot var det inte tal om någon häst ridning dagen efter, utan vi gav oss iväg till ”Ile de Saints” där vi nu ligger, Andreas med foten i snyggt packet.

Vi lämnar Domenica med Andreas placerad i ruffen